På pradaxapatient.se använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X
  • stuga.png

En vanlig hjärtrubbning

Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat. Mer än 200 000 svenskar har diagnosen, men ungefär en tredjedel av alla flimmer beräknas vara tyst flimmer som man kan ha utan att veta om det.1 Förmaksflimmer är därmed en av våra stora folksjukdomar.

Hjärtats funktion drivs av elektriska impulser. I ett hjärta som arbetar normalt utgår de från den så kallade sinusknutan i hjärtats högra förmak. Impulserna får förmaken att dra ihop sig så att blodet pumpas över till hjärtats kamrar, vilka i sin tur drar ihop sig så att blodet förs vidare ut i kroppen.

Vid förmaksflimmer har hjärtats elektriska signalsystem råkat i olag. Följden blir att förmak och kamrar hamnar i otakt. Hjärtats förmåga att effektivt pumpa runt blodet i kroppen kan försämras. 

Olika typer av förmaksflimmer

Förmaksflimmer delas in i tre olika kategorier, beroende på vad som är utmärkande:

Paroxysmalt förmaksflimmer - innebär att flimret kommer i korta attacker som kan vara från några enstaka minuter upp till flera timmar eller upp till max 7 dagar. Denna typen av förmaksflimmer går antingen över av sig själv eller bryts med läkemedelsbehandling eller genom att man blir sövd och får en elstöt genom bröstkorgen, så kallad elkonvertering.

Persisterande förmaksflimmer - innebär att flimret varar längre än sju dagar och inte går över av sig självt. Därför måste flimret stoppas.

Permanent flimmer - eller kroniskt förmaksflimmer, innebär att hjärtat inte längre kan återgå till sin normala rytm. Trots att försök gjorts att återställa rytmen håller rytmrubbningen i sig och den drabbade får leva med hjärtrytmrubbning livet ut.

Vem drabbas?

Det är vanligare med förmaksflimmer bland äldre. Runt tre procent av befolkningen har förmaksflimmer men förekomsten ökar kraftigt efter 65 års ålder. Hos personer äldre än 75 år har fler än var tionde person förmaksflimmer1. Förmaksflimmer är också vanligare hos personer som har haft hjärtinfarkt eller har någon annan typ av hjärtsjukdom, till exempel klaffel eller hjärtsvikt. Andra riskfaktorer för att drabbas av förmaksflimmer är högt blodtryck, diabetes, vissa ämnesomsättningssjukdomar, stort alkoholintag, stimulerande droger, stress och allvarliga infektioner. Hos en del som drabbas av förmaksflimmer kan man inte hitta någon bakomliggande orsak. 

Ett bord, två spelare och 52 kort är ofta den bästa grunden för ren spänning! Passionerade anhängare av kort- och brädspel såsom Jolly, bro eller backgammon är hemma i vår skicklighetssektor: Äkta motståndare med samma entusiasm och skicklighet, äkta klassiker och en riktig utmaning spela roulette sveacasinox.com/roulette/ De mest kända och populära slotsna - i bästa originalkvalitet! Oavsett om du gillar klassiska fruktmaskiner, äventyrliga skattejakt eller livlig actionglädje - prova lyckan och utforska dig genom vårt gigantiska spelautomater. De bästa vinnande oddsen garanteras!

Vilka är symtomen?

Symtomen på förmaksflimmer kan vara att man känner att hjärtat slår oregelbundet/hjärtklappning, andfåddhet , sämre kondition , trötthet och orkeslöshet. Yrsel och bröstsmärtor kan också vara symtom på förmaksflimmer. En del känner inte av några symtom alls.

Källa:
1. SBU Rapport "Förmaksflimmer, Förekomst och risk för stroke" 2013.

Boehringer Ingelheim AB
Box 47608
Stockholm