På pradaxapatient.se använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X
  • koppling-ff-o-stroke.jpg

Förmaksflimmer ökar risken att drabbas av stroke

Även om förmaksflimmer är en hjärtsjukdom är den allvarligaste risken med förmaksflimmer att drabbas av blodpropp i hjärnan, det vill säga stroke. Risken att få stroke är fem gånger högre för personer med förmaksflimmer än för andra. 

Blodförtunnande mot stroke

Stroke är en fruktad komplikation vid förmaksflimmer. Av de omkring 30 000 personer som varje år drabbas av stroke i Sverige har omkring 6 000 förmaksflimmer.1 Orsaken är att den försämrade pumpförmågan kan göra att blodet levrar sig (koagulerar) i förmaken. Om det levrade blodet lossnar kan det föras upp med blodströmmen till hjärnan och fastna som en propp. Hjärnan får syrebrist och vävnader skadas.

För att förbygga proppbildning är det av yttersta vikt att patienter med förmaksflimmer och ytterligare någon riskfaktor för stroke får blodförtunnande medel (antikoagulantia). Risken för stroke finns även för personer med så kallat tyst flimmer – förmaksflimmer som ger få eller inga symtom.

Hur vet man om man fått en stroke?

En stroke kan ge olika symtom beroende på vilken del av hjärnan som skadats. Oftast kommer symtomen blixtsnabbt på bara några sekunder eller minuter, De kan också komma stegvis under ett dygn eller längre tid. De vanligaste symtomen är förlamning eller domning av en kroppsdel, halva kroppen, att delar av synfältet försvinner, känselbortfall, talsvårigheter, huvudvärk, balansproblem, grumlat medvetande eller personlighetsförändring. Om symtomen går över inom 24 timmar kallas det transitorisk ischemisk attack (TIA). 

Att drabbas av en propp i hjärnan är ett minst lika akut tillstånd som hjärtinfarkt. Misstänker man stroke eller TIA är det mycket viktigt att komma till sjukhus så fort som möjligt. Skadan i hjärnan utvecklas snabbt under de första timmarna och ju snabbare  man kan ställa diagnos och påbörja rätt behandling, desto fler liv kan man rädda och desto större är chansen att undvika bestående skador. 

Om du misstänker att någon drabbats av en stroke - tänk på AKUT-testet. A står för ansikte – kan personen le och visa tänderna? K står för kroppsdel – kan personen lyfta armarna och hålla dem uppe i tio sekunder? U står för uttal – kan personen upprepa en enkel mening? T står för tid – om den drabbade inte klarar något av de tre testerna, ring omgående 112. Snabbt omhändertagande är av mycket stor betydelse för att begränsa skadorna i hjärnan. 

Blodförtunnande medicin förebygger stroke

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Om man har förmaksflimmer och dessutom någon ytterligare riskfaktor för stroke ska man därför behandlas med blodförtunnande läkemedel i förebyggande syfte. Att sådan behandling minskar risken för stroke hos personer med förmaksflimmer har man känt till i Sverige i mer än 60 år.2 

Andra riskfaktorer för stroke är till exempel högt blodtryck, diabetes, tidigare genomgången stroke eller TIA samt ålder över 65 år, kvinnligt kön, eller känd kärlsjukdom.

 

Källa:
1. Riksstroke årsrapport 2015
2. SBU Alert-rapport nr 2011-04. ISSN 1652-7151

Boehringer Ingelheim AB
Box 92008
Hammarby Allé 29
SE-120 06 Stockholm