På pradaxapatient.se använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X

Att leva med förmaksflimmer och risk för stroke

Under normala förhållanden slår hjärtat i en regelbunden rytm. Rytmen uppkommer genom att elektriska impulser skickas från sinusknutan, en impulsgivare i höger förmak, och vidare genom hjärtats elektriska system, det så kallade retledningssystemet. Dessa elektriska impulser gör att hjärtat drar ihop sig. Normal regelbunden hjärtrytm benämns sinusrytm. Vid förmaksflimmer är hjärtats rytm störd med följd att hjärtat istället slår oregelbundet och ofta fortare än vid normal sinusrytm. 

En del personer har förmaksflimmer hela tiden medan andra har det ibland. Vissa känner att de har förmaksflimmer t ex genom att de är tröttare än normalt, har lättare för att bli andfådd eller känner en obehagskänsla i bröstet, medan andra inte har några symtom alls. Förmaksflimmer delas huvudsakligen in i tre typer beroende på hur länge varje episod varar.

Paroxysmalt förmaksflimmer innebär att episoden med förmaksflimmer bryts av sig själv (spontankonverterar) inom 1 vecka, i många fall redan under det första dygnet. 

Persisterande förmaksflimmer innebär att episoden med förmaksflimmer varar längre än 1 vecka, men kan fortfarande brytas och hjärtat återgår till normal sinusrytm. Vanligtvis krävs någon form av aktiv åtgärd med läkemedel eller en så kallad elkonvertering (se nedan), men den kan också brytas spontant. 

Permanent förmaksflimmer innebär att man har förmaksflimmer hela tiden.

Förmaksflimmer är vanligt både i Sverige och i resten av världen och man vet att uppskattningsvis mer än 350 000 personer i Sverige lever med förmaksflimmer. Förekomsten av förmaksflimmer ökar med åldern.

Vid förmaksflimmer kan man ha en ökad risk för blodpropp, delvis beroende på att blodet blir stillastående i hjärtat och lättare levrar sig. Blodproppen kan lossna och föras med blodet till hjärnan och orsaka en stroke. Risken för blodpropp ökar med stigande ålder och om man har andra sjukdomar som till exempel högt blodtryck och diabetes. Om man bör ta någon blodproppsförebyggande behandling och vilket läkemedel man i så fall ska ta varierar därför mellan olika individer. Genom att medicinera med blodproppsförebyggande behandling kan risken för stroke minskas.

Boehringer Ingelheim AB
Box 47608
Stockholm